Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
gång beundrar jag dig, det vet du. Jag tror att dumenar väi.
(Med smärta.) Men vi kunna inte längre talas vid utan att såra
varandra.
Tior:
Vi ha ju inte en enda djup glädje eller sorg gemensam —
hur kunna vi då hålla ihop hela livet?
T{egina (mycket lügt):
Det är således slut. Så tomt för mig. — Om någon sagt
mig det för ett år sedan. Det går nog inte vidare att knyta
ihop det som brustit. (Gör stor ansträngning att behärska sig.) Farväl
Flor. Jag önskar dig allt gott. Vi träffas nog inte mycket i
framtiden. — Det känns så smärtsamt — så mycket
barndomsminnen. Min trogna lekkamrat. (Hon trycker hans hand och gir
överväldigad av rörelse hastigt ut till vänster.)
(Flor ser efter henne. Sedan blir han liksom
bruten av skilsmässan, sjunker ned mot ett bord
med ansiktet i händerna.)
Tionde scenen.
Flor, Vjera (frän fonden.)
(Flor hör henne komma och rättar upp sig.
Vjera gör min av att vilja vända om.)
Tior (lugnt):
Nej, kom jn. (De se pä varandra. Sà brister han i grät, men torkar
snart sina tärar.) Förlåt. Ser ni — det är så mycket på en gång. —
Vjera (deltagande):
Jag förstår alltsammans. (Tar vänligt hans hand.) Jag känner hur
det käns.
Tior (med lättnad):
Det är inte många som förstå.
Vjera:
När jag ser någon vandra den smala, svåra vägen, grips jag
av en sådan rörelse och en sådan beundran, att jag kan inte
beskriva det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
