- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
22

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Genom tron till vetandet - Det förtrollade rummet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mig alltsammans vara gallimatias, vilket dock
förvånade mig, då mannen var så utomordentligt lärd i
alla naturvetenskaper jämte matematik, filosofi,
ekonomi. Nåväl, i dessa skenbara galenskaper funnos
några detaljer, som stannade i mitt minne. Under
vardagslivet hände mig en tid efteråt något oförklarligt
men som erhöll sin belysning genom en upplevelse,
den Swedenborg förlagt till det han kallar himmelen,
och hos dem han kallar Änglarne. Det är då jag
börjar forska och jämföra, experimentera och
analysera. Och kommer till det resultat, att Swedenborg
haft upplevelser som likna dem i jordelivet, men icke
äro desamma. Det är detta han utför i sin
korrespondenslära, eller läran om motsvarigheterna, vilka
teosoferna ha tolkat så: att vi parallellt med jordelivet
föra ett dubbelliv på astralplanet, men omedvetet.

DET FÖRTROLLADE RUMMET.



Lärjungen blev nyfiken och frågade: Hur fick du
upp ögonen för Swedenborg? – Ja, det är svårt, men
jag skall försöka säga det. I min ensamma våning
fanns ett rum, som jag trodde vara det vackraste
som fanns. Det hade från början icke varit vackert,
men där hade timat stora, betydelsefulla saker; ett
barn var fött där, en människa var död där.
Slutligen möblerade jag om det till ett minnets tempel,
och jag visade det aldrig för någon människa. Men en
dag kom högmodets och skrytets dämon över mig,
och jag införde en gäst. Det var händelsevis en
»Svart man», en hopplös, förtvivlad, som bara trodde
på knytnäven och ondskan, ett lass matjord som han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free