Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Affabla människor - Bättre än intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som finns! – Slutligen kom hans hustru: Nej, han är
varken argsint eller falsk; han vill bara vara människor
till lags; i början av vår bekantskap (han erkände det .
senare) hade han beslutat att vinna mig genom
tillmötesgående och underhålla kärleken genom att göra
mig till viljes i allt, nästan allt, och icke säga mig emot.
Efter ett år hade jag icke hört en mening av honom,
bara mina tankar; jag trodde honom sakna vilja,
åsikter, känslor till och med; och han föreföll endast som
en spegel, i vilken jag såg mig själv. Jag träffade
aldrig honom, bara mig. Då blev jag led på honom
och vart oregerlig, fordrande att han skulle begå en
orätt handling. Men då kom han själv! Med en
karaktärsfasthet utan like gick han från maka, barn och
hem, »för att rädda sin själ». – Har du någon själ?
sade jag. – Döm själv, svarade han och gick! – Det
är farligt vara affabel, och det är lika farligt tro
mänskorna vara enkla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
