Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Persikor och kålrötter - Lögnväven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreställningen att han var upplyst och frisinnad. Hans
far dog, och sonen uttryckte sin sorg över att fadren
»återfunnit sin barndomstro». Vad hände sedan? Jo,
sonen som levde i tron på det fula och onda, började
utveckla denna tro på ett konstigt sätt; han hade i
sin litteratur visat en förkärlek för kålrötter och nu
gick han på gamla dagar och ympade persikor på
kålrötter för att giva sydfrukten del av den fina
stanken. Samma perversa smak yttrade sig i hans sista
bok, där hans sympati står avgjort på de svartes sida.
Nåväl, han kom på dårhus och kunde icke räddas,
emedan han icke förstod söka räddaren, och så dog
han. Jag hade just ångrat att jag underlåtit sända
en blomma till hans grav, då i en nekrolog den döde
stinker mig mitt i ansiktet med en lögn, som en hans
själsfrände nu återger i tryck. I samma dödsruna
hotas världen med efterlämnade skrifter; när de
komma ut, skall jag köpa en blomma och hålla under
näsan, sändande en tacksamhetens suck till den, som
återgav mig min barndoms tro och räddade mig från
dårhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
