Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Hjärnan och valnöten - Biologiska analogier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemisfärerna eller själva nötens kärna som skola vara
hjärtbladen eller kotyledonerna, utveckla sig icke
vidare och tjänstgöra icke heller som ammor, ty de
krympa icke utan hållas vid status quo; de äro icke
heller kemiskt förändrade, röja ingen särskild lukt.
Detta i fallet att nöten lägges oöppnad i jorden.
Lägges den däremot med skalen öppnade, så ruttna
kotyledonerna och lukta sur magsaft, varför jag undrat
om de fungera som lever eller pankreas.
Emellertid, rycker jag upp en grodd planta, så
ser jag upptill de båda hjärnorna, därpå förlängda
märgen (rothalsen) och slutligen roten som med sina
vita birötter liknar ryggmärgen med alla dess
nervgrenar. Därvid synes en så bestämd skillnad mellan
stam och rot, såsom om två individer voro ympade
den ena på den andra, den överjordiska på den
underjordiska. Detta erinrar om Okens teori att människan
är en symbios av två: ett hjärndjur och ett könsdjur,
inskjutna i varandra som två rör, rören i en kikare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
