Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Matematiska lögner - Solen och månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
triangel, men en kostlig sådan, ty basvinklarna bli
lika med två räta, vilket är orimligt, då en triangels
tre vinklar tillsammantagna äro lika med två räta. Om
nu jorden är konvex, så blir basen tangent, och
basvinklarna måste vara mindre än två räta, men de
voro ju större. Är jorden däremot konkav, så bli
basvinklarna större än två räta, men de voro ju lika med
två räta. Att jorden kunde vara konkav, visar sig
vid luftsegling, då horisonten följer ballongen, han må
stiga aldrig så högt; likaså med havshorisonten, som
alltid är i jämnhöjd med ögat, även om man stiger
uppåt en höjd å stranden. Havsytans konvexitet
angives enklast genom formeln 3,85 [math: radic]h där h är ögats
höjd, men denna formel har jag bevisat genom
mätningar vara falsk (se mina anteckningar i manuskript).
Ett skepp kan icke gömmas under horisonten. Från
Helgoland har jag med klocka och kikare i handen
observerat fartyg komma och gå. Fartyget som går
bort, förminskas och blir otydligt men sjunker icke
under horisonten. När man någon enda gång ser
masttopparna utan skrov, eller bovenbramseglet
ensamt, så beror detta på hägring, ty ett fartyg som
visar topparna skulle enligt formeln 3,85 [math: radic]h befinna
sig utom avståndet för tydligt seende, även med tub.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
