- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
285

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Solens läge i rymden - Stjärnorna på ljusa dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Intet svar; men ett tror man sig veta, att Merkur
är solen närmast bland planeterna och Neptun
fjärmast. Om vi nu antaga att jorden rusar norrut så
skall hon i ena absiden vända och gå söderut; då
måste ju stjärnorna synas i en annan ställning, men
så är det icke. Hur är det då? Även om solen står
långt framom stjärnorna och mycket närmare oss än
stjärnorna, så måste den ha ett fixt läge i förhållande
till Polstjärnan åtminstone? Intet svar på frågan,
men svar på allting annat. Svar på vad en biljett på
andra klass till månen skulle kosta, svar på hur många
ton ammoniak varje norrsken tillför jorden.

STJÄRNORNA PÅ LJUSA DAGEN.



Läraren fortfor: Nymånen uppenbarar sig ju alltid
i väster straxt efter solnedgången, fullmånen i öster, så
att det synes som om månen vore beroende av eller
följde solen, ehuruväl han skall vara drabant åt
jorden. Men i nedan är månen osynlig tre dagar, vilket
förklaras så att månen står för nära solen för att synas.
Detta kan icke vara orsaken, ty en mörk kropp blir
alltid synlig i närheten av ljuskällan, och när han
kommer mitt för solskivan blir han svart såsom Venus
och Merkur vid passagerna, och månen själv vid
solförmörkelser. Nu har jag frågat astronomer och
rådfrågat fotografier om månskivan synes innan den tågar
in på solskivan, men icke fått något svar. Amerigo
Vespucci uppgives dock ha sett månen samma dag
konjunktionen inträffade, »men i Tyskland har man
aldrig sett honom förr än 40 timmar efteråt och icke
heller under de 27 sista timmarne fore en konjunktion».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free