Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Avdelning I
- Droppen och molekylen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DROPPEN OCH MOLEKYLEN.
Läraren talade: Om fria molekyler eller atomer
existera, synas de äga form av en sfär. När dessa
sfärer trängas ihop vid avkylning eller avdunstning
så brista de eller tryckas ihop till rätliniga figurer
som äro kristaller, vilka taga form efter minsta
utrymmet eller motståndet. Vätskor bilda droppar,
vilkas relativa storlek är beroende av
utströmningskärlet, temperaturen, men icke av egentliga vikten,
säger Gay Lussac. Däremot ser man en skymt av
föreningsvikten i dropparnes storlek och antal på ett
bestämt mått. En kubikcentimeter vatten väger 1
gram och ger 20 droppar. Men 18 är vattnets
föreningsvikt, alltså ett minus 2. Saltsyran ger även 20
droppar på kubikcentimetern, och 18 x 2 är 36 som
är saltsyran. Saltpetersyran ger 27 droppar på samma
mått och 3 x 25 är 75 som är salpetersyrans 76.
Svavelsyran ger 28 droppar och 3 x 28 är 84 som minus 2
ger 82 = SO3H2. Alkohol ger 62 droppar som är
C2H6O + H2O = 64. Olivolja ger 47 droppar som
är oljesyrans C3H11 = 47.
Gramet såsom enhet eller etalong synes
således icke vara taget på måfå, och vattnet som ingår
i alla kemiska föreningar såsom kristallvatten,
konstitutionsvatten, hydratvatten, kan nog anses såsom
alltets upphov och mätare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0298.html
