- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
314

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Pythagoreern Linné - Linné efterträder sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppbyggd på tal, såsom pythagoreerna visade, så synes ju
rimligt att även växternas egenskaper och frändskaper
skulle härledas av och uttryckas i tal. Om vi se på
familjen cruciferæ, så har den sex ståndare
(visserligen fyra längre); men sex är liljornas tal, och
cruciferæs kemiska konstitution (svavelhalten t. ex.)
närmar dem till liljorna. Vidare, kålens huvud är en
börjande lökbildning, som är liljornas. Hesperis [1] och
Lunaria äga liljans doft, och Alliaria har lökens.
Vidare: Aristolochia hör till gynandria men äger 6
ståndare och liknar en lilja. Fumaria hör till diadelfia,
men har 6 ståndare och liknar en lilja även genom
sin bulbus. Lemna hör till monoecia, men med sina
två ståndare liknar han diandristen Veronica. Carex
hör till monoecia, men dess tre ståndare förer den till
gräsen. Syngenesisterna stå med ena benet i
umbellaterna, och deras fem ståndare drager dem ditåt,
särskilt genom Eryngium, som är en umbellat men äger
tistelns habitus. Ståndarnes antal tyckes icke vara så
oviktigt, och Linné står närmare pythagoreerna och
Swedenborg än man tror, och därför vänta vi hans
återkomst.

LINNÉ EFTERTRÄDER SIG.



Läraren talade: Linné insåg själv det otillräckliga
i sitt sexualsystem, och han arbetade på ett med
naturliga ordningar (ordines naturales), i vilket han endast
invigde sina trognaste. Men han ville icke riva sin
byggnad förrän han kunde resa en ny, och det hann
han icke med. De som ännu våga kalla honom den

[1] Hesperis, cruciferen, sätter också knopplökar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free