- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
382

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Morfin - Enfaldiga invändningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så kan man »förklara» en del av morfinens
hemlighetsfulla verkningar.

I C6H4 som är fenolens radikal visar sig något
antiseptiskt, då fenolen gagnat i tyfus och
puerperalfeber. Men i C6H3(OH) skymtar kinonen vars
hydrat är antipyretisk åtminstone, och även salicylsyrans
radikal finnes där in effigie.

C3H7N = propylamin nedsätter de perifera
nervernas sensibilitet och motilitet.

C2H4O2 = ättiksyran nedsätter pulsfrekvens och
temperatur. Men morfinens sönderdelningsprodukter
i kroppen känner man icke, och även om man visste
det, vet man icke huru dessa verka.

ENFALDIGA INVÄNDNINGAR.



Det är otroligt, men sant, att många stora
sanningar kullkastats av den första enfaldiga
invändningen. När således Prout och Dumas ville bevisa att
alla ämnen voro väteförtätningar, så kullpratades de
med den enfaldiga invändningen, att atomvikterna icke
voro multipler av vätet. Men nu är vätet 1, och vilket
tal som hälst, även ett bråk, är ju multipel av 1. Ty
1 x 196,48 är 196,48. Men man invände även att
atomvikterna icke voro jämna tal. Ja, men för det första
äro många atomvikter jämna tal, och då skulle ju
dessa kunna vara väteförtätningar. För det andra äro
atomvikterna så svajande att man saklöst kan stryka
decimalbråken. Berzelius själv fann guldets atom vara
198,25, då han fällde ur guldklorid med kvicksilver;
men då han analyserade kalium-guldklorid fick han
talet 196,32. Numera tecknas guldet 197,2.
Invändningen var således värdelös som motbevis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free