Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Avdelning II
- Pekoral-astromoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På detta 3/4-dels år
har Vintergatan ställt sig
på huvudet och [alpha] Svanen
gått omkring 3 kvadranter
samt kommit i zenith. Men
denna förskjutning passade
icke, ty den var för stor,
och kunde ha bevisat
motsatsen eller att stjärnvalvet
vänt på sig, och det fick
inte ske.
Då nu alla parallaktiska beräkningar visade sig
vara nonsens, och då stjärnorna trotsade till och med
Herschels teleskop och gingo emot fysikens lagar,
emedan de blevo mindre vid starkare förstoring, borde
ju människorna ha förstått att himmelens ljus voro
inkommensurabla, och att de icke kunde mätas eller
vägas, att de tillhörde andra regioner som icke nåddes
av våra skröpliga sinnen och icke rymdes i våra
tankeformer (kategorier); men ursynden högfärden var så
stor att man icke kunde släppa bettet i äpplet man
bitit.
I min tyska skolbok i geografi läser jag att
jordens lopp omkring solen är en hypotes, emedan den
icke kan bevisas, men man har nödgats antaga den,
emedan det eljes är omöjligt förklara rörelserna på
himlavalvet. Detta är åtminstone en naiv bekännelse,
som väcker deltagande!
Men än i dag står följande farliga meddelande i
astronomiska läroböcker. När månen går upp, synes
han för blotta ögat dubbelt så stor som när han står
högst på himlen; men om jag mäter den uppgående
månens diameter med teodoliten, så blir han icke större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0424.html
