Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Historieskrivningens omöjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomen. Det lär vara uppdiktat av en Palne
Eriksson till Ravenäs, och tillerkände kronan grundregalen
och rätt till dagsverken av bönderna, vilkas jord även
skattlades. Det vill säga konungen blev godsägare
av Sveriges rike.
Det finns något som kallas pragmatisk historia.
I denna sorten ställas händelserna i sammanhang av
orsak och verkan. Och därmed börjar det stora
kannstöperiet; där förväxlas orsak och verkan, där
pådyvlas personer motiv och tänkesätt, som de aldrig
ägt, där undras om det icke varit bättre om Napoleon
handlat så, där gissas att det fanns ett hemligt motiv
till freden i Aachen som vi icke känna.
Sökas orsakerna till franska revolutionen, så
finner överklassen dem i folkets förvildning, och
underklassen finner dem i konungens och hovets uselhet.
De mänskliga intressena och passionerna diktera
omdömena; en protestant skall alltid skildra
trettioåriga kriget som en härlig seger, och Lützen som en
triumf; katolikerna anse det kriget som ett straff för
avfällingarne, då Tyskland i hundraårigt krig
förvandlades till en ödemark, och Lützen som ett
nederlag då konungen i schackspelet blev matt. Det
protestanterna kalla frihet från Rom, nämna katolikerna
en babylonisk fångenskap, då landsfurstarne blevo
protestantiska kyrkornas påvar. Luther är för dem
en söndringens man, som skilde församlingarne i norr
ifrån Rom, där den apostoliska successionen och
traditionen var deponerad. O. s. v.
Vartill tjänar då att skriva pragmatisk historia,
när man vet förut hur omdömena skola utfalla.
»Gud i naturen» har man många böcker om, men
Gud i historien har man få. Herder och Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
