Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Kolerasjukans kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fransmännen betydliga förändringar i blodet, vilka i
de häftiga fallen förorsakade en asfyktisk död, utan
föregående diarré och kräkningar. I tunntarmarnes
vener funno de även bleka kroppar, som liknade
»mjölksyrans ferment». Efter döden befanns blodet
mörkblått (blåbär) och tjärlikt. Allt detta tyder ju
på en kemisk förändring hos blodet. Avsöndringarne
visade även närvaron av ett likgift (ptomain) kallat
methyl guanidin = C2H7N3, vilket man också funnit
vid sektionen av råttor dem man bibragt septichemi,
det är, blodförgiftning.
Då nu under koleran urinavsöndringen är inställd,
samlas alla gifter dem urinen skall innehålla, och den
häftiga eller torra koleran uppträder som en
förgiftning (lik den av arsenik). Nu finnes guanin
regelbundet i pankreas, köttsaft, lever, och oxideras
lätt till guanidin, men denna bildar med syror
urinämne och ammoniak. Man har då rätt att tänka sig
omvänt urinämnet, kvarhållet i kroppen (blodet)
transformerat till methylguanidin, som är ett starkt,
dödande gift, icke olikt arsenikföreningen aqua
toffana, som framställdes ur en rutten svinmage, plus
arsenik.
Om en patient kom sig efter den häftiga
formen, så fick han ofta en tyfus-liknande eftersläng,
»som sannolikt beror på uremi» eller urinämnets
inträngande i blodet (retentionstoxikos).
För denna tolkning talar även den
omständigheten, att njurarne, som skola bortföra alla förbrukade
toxiner, vid obduktion av koleralik, visa sjukliga
förändringar.
En del auktoriteter påstå bestämt att urin även
av friska innehåller toxiner. Läroboken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
