- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
581

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Köld-strömmar - Stjärnfall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i ballong blir det kallare uppåt. Dock hava nyare
ballongfarare råkat in i varma strömmar högre upp
än de väntat. För övrigt är det icke så kallt i
polartrakterna, då man kan sova under bar himmel vid 83°
nordlig latitud.

Idel hak och motsägelser även här, och så
trassligt fram och tillbaka, att man hellre läser sin
meteorologi i Ovidius, Virgilius och Bernhardin de St. Pierre.
Ja, i Victor Hugos Havets Arbetare, där luft och hav
observeras av en skald, finner jag bättre förklaring
än till och med i Goethes Meteorologi. Ty han står
här kvar på rena materialplanet, med s. k. naturliga
förklaringar, under det han i andra delen Faust skådar
molnen med öppna ögom, molnen, där gudarne bo,
molnet i vilket Helenas mantel upplöste sig; das
Gestaltenlose und doch Gestaltenreiche.

STJÄRNFALL.



Stjärnfall heter på tyska Sternschnuppe, där ordet
schnuppe, betyder det som faller då man putsar ett
talgljus, alltså ljusbrand. Observationen är riktig, ty
fenomenet synes utgå från en stjärna (Stella cacat). Att
det utgår från en stjärna har förnekats, och kan ju
bestridas; men numera talar man dock om
radiationspunkter och angiver [eta] i Perseus som utgångspunkt
för augustisvärmarne. Hur detta fenomen kan årligen
visa sig i Perseus, då stjärnfallen i augusti härledas
ur en sprucken komet (1862, III), det är oförklarligt.
Ty kometer sitter väl icke kvar i Perseus; och en
komet, som består av gas, kan väl icke inrätta sig
så, att han den 10 augusti varje år släpper ut gas,
som tändes på i form av en raket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free