Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Stjärnfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma år föll ett stjärnskott mot Capella. Den 23
oktober, dimma. På aftonen skingrades dimman och
månen kom fram jämte Capella. Vid 11-tiden steg
Jupiter upp i nära i ost, Kräftan snett under
Tvillingarne. Då föll ett stjärnskott från Capella, men från
cirrusmoln. I månskenet var »stjärnan» vit. I höstas
såg jag ett stjärnfall strax efter solnedgången, och det
var rosarött liksom moln högt uppe färgade av den
nedgångna solen.
Har jag nu rättighet antaga att stjärnfallen äro
fenomen, ägande rum i atmosfären och stående i
sammanhang med cirrusmoln och icke alls med kometer?
Cirrusmolnens höjd anslås ju till 9,000 meter, men
Glaisher syntes tro att de icke ägde något avstånd, ty
då han kommit upp till 7,000 meter hade han lika långt
kvar till cirrus.
Humboldt, som kanske observerat stjärnfall mest
och bäst (i Syd-Amerika), har sett sådana vid
Chimborazzos höjd, 6,300 meter. [Olbers och andra anslog
maximihöjden till 30 mil.]
Att mitt ena stjärnfall var vitt i månskenet, och
mitt andra rosarött av solstrålarne, skulle kunna bevisa
att fenomenet icke är självlysande, utan kunde vara
en gasström eller ångstråle som belystes av olika
ljuskällor, men att göra detta sannolikt, bryr jag mig icke
om, emedan jag icke vill öka gissningarne. Kan jag
däremot göra sannolikt, att vi ingenting veta om
stjärnfallens natur, så är jag nöjd. Men några fakta återstå.
Man räknar hela året om 10 (andra säga 5) stjärnfall
i timmen, det minsta antalet i februari. De flesta
stjärnfall äga rum »mellan 3 och 4 på morgonen».
Vad är morgon, då morgonen inträffar olika för varje
longitud?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
