Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - I underverkens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har således rätt att anse regnbildningen vara
oförklarad, och kemien gå i barndomen, då den icke
ens känner vattnets natur och sammansättning.
Jag har på annat ställe berättat hur jag på en
kamin ställde en liter vatten i en skål. På några
timmar hade vattnet avdunstat, utan att någon fukt
märktes, varken på hygrometern eller på de iskalla
fönsterrutorna. Genom de klistrade innanfönstren hade
vattnet icke gått, dörrarne voro stängda, och kaminen
likaså. Det är oförklarligt, så vida icke vattnet
transformerats till en annan gas, som icke kondenserades
vid vanligt tryck och lindrig köld (fönsterrutans).
Men ändå oförklarligare är uppkomsten av
skydrag på havet. Meteorologerna (Buchan) bedyra
numera, att skydraget icke har sugit upp vattenmassan
ur havet, ty det är sött vatten. Skydraget börjar
med ett svart moln, ur vilket skjuter ner en
vattenpelare lik en elefentsnabel.
Denna vattenpelare är så enorm, att de lärdaste
funderat på den kraft som uppifrån styrde densamma.
Förr gissade man på ett vacuum, som bildade pump,
sedan på elektricitet, och så upphörde man fundera;
inskränker sig till att relatera, utan försök med
rotmärken och integraler. Och det är väl gjort. Men
underverket står kvar: att ett svart moln kan hålla
tusentals ton med vatten svävande och till och med
suga upp det igen.
Underverkens tid är icke förbi, och de äro alla
relaterade i fysiken och kemin, där förklaringarne äro
så dumma, att underverket kvarstår såsom sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
