Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - »Kan filosofien bringa någon välsignelse åt mänskligheten?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var alltså icke mitt fel! Och jag var icke
dummare än andra!
Den som läser en kort filosofiens historia, och
ser hur det ena systemet avlöser och motsäger det
andra, han bör väl komma snart på den tanken att:
»nu sluta vi med det här vrövlet!» Hela filosofiens
historia bevisar nämligen: att vi icke kunna lösa dessa
problem med vår tanke, eller att de icke få lösas på
det sättet, med att sätta upp system.
De få filosofer däremot, som inskränkt sig till
att reflektera över det brokiga livet, människorna,
staten och naturen, de ha gagnat, men de räknas
knappt till filosoferna. Sålunda kan man läsa Plato
bitvis med intresse; likaså den ringa aktade
Schopenhauer i hans minst aktade Parerga och
Paralipomena, men ej i systemet Welt als Wille und
Vorstellung. Kierkegaard räknas icke till filosoferna,
Feuerbach och lärjungen Nietzsche icke heller, men
de äro utomordentligt lärorika. Alla som filosofera
tomning utan innehåll äro tokar, och en sådan är
Boström, som vill klyva begrepp och analysera idéer,
sätta in Gud, människan och människolivet i klasser
och ordningar. Filosofiens historia är villfarelsernas
historia, förnekelsens historia, ty nästan alla filosofer
äro maskerade gudlösa, som råka i opposition mot
religion. Filosofien är en lögnens historia, och när den
själv visat sin orimlighet, skulle alla lärostolar slopas.
Ty en kristen stat motverkar sitt ändamål, och är tokig,
om den underhåller lärare i villfarelse och lögn.
Om någon enda gång en filosof är religiös så
smädas han såsom mystiker, fast få veta vad
mystik är.
I ena katedern sitter en gång en hegelian och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
