Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Vattnets symbolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man erfar varje vibration av vilken våglängd som
hälst hos den andra.
Går jag ensam vid havsstranden så känner jag
mig i rapport med hela mänskligheten; men jag
mottager även impulser uppifrån, från andra höga
regioner, råkar i extas, och blir bokstavligen upplyftad.
Nu minns jag från ungdomen kamrater, som icke
tålde »lukten» av vattnet, och därför icke kunde bada,
ty de fingo tryckning på bröstet.
Bland mina största ögonblick räknar jag dem,
då jag, utkommen till havet, första gången får kasta
mig på huvudet från en klippa, sedan simma ut i
friskvattnet, lägga mig på rygg och endast se det blåa
valvet över mig. Då har jag först renat mig i badet
från sorg och synd; sedan ligger jag fri, utan ett
tryckande plagg, svävande mellan de två elementen luft
och jord. Och jorden ser jag icke, den har jag lämnat.
Detta första badet är för mig som en symbolisk,
helig handling, ett dop i Jordan; och jag börjar nu
förstå hur en yttre handling såsom vattenösning kan
medföra inre gåvor och tända inre ljus. Kommer jag
däremot till en långgrund strand, och måste krypa i,
då lider jag kval, och det trycker på bröstet. Alltefter
som jag kommer ut på djupare vatten, stiger något
orent ner ifrån fötterna, uppåt under bröstet, och
hotar huvudet, som först blir fritt när det dykt under
vattnet.
Och detta med långgrunda bad utgör motivet
i mina värsta drömmar, Tantaluskval!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
