Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Hemliga lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barnet, mannens barn. Barnet hade gått ut genom
fönstret, och levde icke mer!
Det var allt!
När jag hörde den historien, kom jag att tänka
på Lille Eyolf, som blev ofärdig, därför att makarna
ville vara ensamma.
Och jag erinrade i samma drag en händelse i
utlandet 1893, där ett barn »föll» ut genom fönstret under
liknande omständigheter. Om det »gick» ut, vet jag
inte, men vid sådana fall brukar retorikern få dra
slöja över sorgen.
Detta kom mig att tänka på en scen för länge
sedan, som jag icke förstod då. Barnet var anvisat
köket till uppehållsort. Kokerskan tyckte icke om
barn... Jag kom ut att söka den lilla, men hon var
icke i köket. Hon stod i trappgången, vid ett öppet
fönster, fyra trappor upp, lutad över räcket – jag
tror att en dämon öppnat fönstret!
Jag bad Gud förlåta oss denna oförståndets synd!
Och vi gjorde aldrig så mer!
Vad är detta? Finns det hemliga eviga
strafflagar? Eller har barnet så utvecklat förstånd och
känsla, att det av fasa för det hemlighetsfulla, som
föräldrar tro sig kunna dölja, gripes av en skräck för
livet självt, när det lekes med skaparkraften på
otillbörlig tid!
Det veta vi icke, förstå icke, ha icke förstått, men
så är det!
Bliv icke ond på mig nu, du moder, du fader, för
att jag berättat detta opassande!
Kanske du tackar mig en gång, när du undgått
det grymmaste lidande, som du kunnat ådraga dig
av idel oförstånd eller okunnighet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
