- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
864

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Tid och ålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När jag nu i tio år bott i samma kvarter, gått
samma gator, sett samma människor, handlat i samma
butiker, så har jag också börjat undra om tid existerar.
Det som förvånar mig mest är att jag icke kan se hur
människorna åldras. Tio år skulle väl ta något på dem,
men jag ser dem på samma sätt. De som voro 30
år äro nu 40, och de som voro 40 då äro nu 50 och
så vidare. Några ha varierat, men icke åldrats.

Ibland ha de magrat, ibland lagt ut. Jag har sett
en man vara fet, tämligen vårdslöst klädd, som om
han icke hade någon att klä sig för, men plötsligen
maskera och kostymera om sig.

Han klippte håret, rakade sig, tog modärna
kläder, och blev tio år yngre. Jag gissade naturligtvis
att en kvinna var i faggorna; och det var så. Efter
fyra år kom han duven, ruskig, lutande, långsamt
gående, som om livet var slut. Året därpå var han ung
igen! En ny kvinna! Nu kommer han i sportdräkt
åtföljd av tripp, trapp, trull, tre små flickor, och de
giva honom ingen ro att åldras. Jag gissar han är
60 år.

För sju år sen lämnade jag en bostad på nedre
botten. Efter mig inflyttade en familj med två små
gossar, som jag sedan sett i mitt för detta fönster i
sju år. Jag kan inte se att de växer eller åldras, men
från 3 till 10 ändras ju människobarnet märkbart.

Jag möter även en ungdoms-skolkamrat, som jag
hälsat i 45 år. Han är sextio år, grå förstås, men eljes
sig lik, komplett. Samma höga färg, samma hårda
mun, lika rak i ryggen. Han har sin hustru med sig,
och där syns åldern. Hon är nu en liten rulta, nästan
gumma, och var dock för 25 år sen en sylfid med en
egendomlig charme. Nu frågar jag: kan han, maken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free