- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
939

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Utstrukna poster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

människoöde utvecklar sig. Men att forska i öden, det
är farliga saker, och det dröjde länge innan jag
förstod att det var otillåtligt. Vid 50 år kom dock
förståndet, och jag blev rädd att ge anledning till ett
förtroendes meddelande, till och med.

Vid den tidpunkten satt jag en afton i ett
musikkafé med en ungdomsvän, då han tog till ämne en
bekant familj, vars bjärta öde i tjugo år retat min
nyfikenhet. Han talade, jag lyssnade med spetsade öron;
men vågade icke fråga om hemligheten. Jag kände
dock på mig att den snart måste komma, lutade mig
fram för att höra. Så kom den!

Men i samma ögonblick ökade musiken i styrka,
hemligheten gick ut ur vännens mun, men jag var
döv!

Jag satt med öppen mun, öppna öron, och sökte
läsa av hans ansikte, men jag fick ingenting veta. Och
jag vågade icke fråga om. Men mitt ansikte måtte
ha uttryckt tillfredsställelse med resultatet, ty
vännens blickar sade något såsom: ja, så gick det med
dem!

Och det fick jag aldrig veta! Familjen var
skyddad för min nyfikenhet, så tolkade jag det.

*



Jag kände en man i trettio år. Hans sätt att
vara antydde oro, och jag hade hört bestämt
uppgivas att han blivit relegerad från skolan i sin
ungdom. De första tio åren var han mig sympatisk och
jag skämdes fråga efter orsaken till hans ungdoms
olycka; jag önskade även tro att det var rätt
oskyldigt. Men på elfte året begick mannen ett
nidingsdåd mot mig, och jag fattades av ett sunt hat mot hans
ondska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0941.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free