Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Om nerverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Känselnerven erfar således icke smärtan, men meddelar
den åt hjärnan såsom förnimmande, säga somliga,
andra förneka.
Hjärnan är okänslig, så att man kan skära i den
utan att smärta förnimmes.
Ryggmärgen är omtvistad. Magendie, stor
auktoritet, påstår att ryggmärgen är ytterligt känslig på
baksidan, mindre på framsidan, och alldeles
okänslig inuti.
Lilla hjärnan är okänslig (Magendie).
Förlängda märgen däremot är så känslig, att man
dör, om den skadas, och dör så hastigt, att det icke
hinner utrönas om smärta uppstår.
Nervus vagus och hela sympaticus äro okänsliga
själva; men avskär man en stam, så tvinar och
förlamas de organ till vilka ledningen går.
Nu är det med nerverna så, att de avbildas på så
många sätt, att man inte blir slug på dem.
Berzelius tyckte att en stor del av nerverna liknade
lymfkärl.
Professor Reclam finner deras byggnad identisk
med muskelfiberns.
»Nervrören likna muskelrören till sin anatomiska
byggnad.»
»Nervsubstansens kemiska förhållanden i vilo- och
verksamhetstillstånd överensstämma med
muskelsubstansens kemiska förhållande.»
»Nervvävnaden i vila, t. ex. hjärnan, äger, såsom
Hanke visat, alldeles som muskelvävnaden en
vävnadsandhämtning.»
»I nervernas verksamhetstillstånd stegras
ämnesomsättningen, och liksom muskeln erhåller även den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
