Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Rov för sina passioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan den vanliga tjuven också, som är född med »långa
fingrar».
Jag minns en mycket godvillig människa som
verkligen blev rov, eller offer för sin hjälpsamhet.
Han var sakförare, och av medlidande med en
brottsling lät han narra sig att försvara orätt sak. Han kom
därför i fängelse. Människorna syntes dock ha
förlåtit honom, ty när han blev fri, umgingos de med
honom som förut.
Men han lät narra sig en gång till med samma
påföljd; och blev förlåten.
Denne man var så godsinnad och uppoffrande,
att han utrymde hela sitt hem, för att hålla bröllop
åt en tjänsteflicka, och han tog in om natten på ett
hotell med de sina, för att de ringa gästerna skulle
få dansa till morgonen.
En direktör i ett stort bolag var också av den
naturen att han inte kunde säga nej, när någon
behövde hjälp. Han skrev på godtroget, blev bedragen,
och räknande på vännernas ordhållighet och bättre
konjunkturer, lånade han ur kassan. Vännerna sveko,
konjunkturerna försämrades, och så stod han där.
Domstolen dömde, schematiskt, opersonligt, men
människorna dömde honom icke!
Äregirigheten är nog den farligaste av alla
passioner. För att få utföra en bragd av stort
allmännyttigt intresse, narras mången anse alla medel
tillåtna. Han tänker väl att framgången skall förlåta
och glömma.
Suezkanalen lär icke ha varit färdig när den
invigdes, men det förlät man efteråt, när man slapp segla
kring Cap Horn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
