Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillämpning, men äger intresse såsom tankelek,
alldeles som i matematiken.
Indelningar, uppdelningar, sönderdelningar i
oändlighet, men allting svävande och kritiklöst.
Den som vill se det mänskliga förnuftet på
irrvägar, bör läsa kapitlet om Omdömenas förhållande
till varandra, särskilt om skillnaden mellan konträra
och kontradiktoriska omdömen, vilken egentligen
tyckes vara ingen.
Nu har en nyare tids logik förkastat Aristoteles’
och förklarat, att om en människa numera skulle tänka
efter syllogismerna och begagna de fyra tankelagarna
i ett resonnemang, skulle han bli löjlig eller anses
tokig. Erik XIV har efterlämnat en del i fängelset
nedskrivna syllogismer, som äro formellt riktiga, men
icke bindande.
Ex.: »Den som rymmer med konungens banér,
han har brutit edsöre. Alltså var Nils Sture döden
värd.»
Ellipsen, utelämnandet av mellansatsen: »Nils
Sture rymde med banéret» är tillåtlig, men översatsens
uttryck »rymma» borde först kritiseras. En human
och samvetsgrann domare skulle här först söka utröna
omständigheterna vid rymningen; han skulle ta reda
på, om den icke kunde anses som en flykt för
övermakten (vilken ju ursäktas ehuru med orätt hos Carl
XII, när han flydde från Pultava och Stralsund och
Napoléon från Waterloo). Domaren skulle vidare taga
för god Sturens förklaring, att han nedtog duken
från banérstången, för att den icke skulle falla i
fiendens händer, vilket var skymfligt. Domaren skulle
med ett ord begagna urskiljning, undersöka
förhållandet, taga hänsyn till de viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
