Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I. I gathörnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN OKÄNDE.
Har jag de sköna samvetskvalen; erfar den
förlösande känslan av skuld och ånger; njuter av
kroppens lidanden under det själen svävar som en rök
omkring pannan; det är som mellan liv och död, då
anden känner att den lyftat vingarne och kan ta flykt
om den ville.
DAMEN.
Följ mig in i kyrkan, endast ett ögonblick; ni
skall icke höra någon predikan endast vesperns sköna
musik.
DEN OKÄNDE.
Nej, icke i kyrkan! Den gör mig så ont och
låter mig känna att jag icke hör dit, att jag är en
osalig och att jag aldrig mer kan komma dit in lika
litet som jag kan bli barn på nytt.
DAMEN.
Allt detta känner ni redan?
DEN OKÄNDE.
Så långt har jag kommit; och det förefaller mig
som om jag låge sönderhackad i Medeas kittel och
kokade långkok: antingen går jag till såpsjuderiet
eller stiger jag föryngrad upp ur min egen buljong!
Allt beror på Medeas skicklighet.
DAMEN.
Detta låter som ett orakelspråk. Få nu se om
ni icke kan bli barn på nytt?
DEN OKÄNDE.
Då skulle det börja nu vid vaggan - och den
rätte komma igen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
