Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En korsväg uppe i bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAMEN.
Du har fått, men när man sade gott om dig,
slog du bort det som om du led av det!
DEN OKÄNDE.
Det är sant; nu erinrar jag! Men kan du förklara
det?
DAMEN.
Förklara? Alltjämt begär du förklaringar på det
oförklarliga. »När jag vände min håg till att erfara
vad vishet vore... så insåg jag rörande alla Guds
verk, att människan icke kan fatta de ting, som ske
under solen. Huru mycket än människan arbetar för
att utforska dem, kan hon dock icke fatta dem, och
om även den vise säger sig förstå dem, kan han dock
icke fatta dem.»
DEN OKÄNDE.
Vem säger det?
DAMEN
tar upp en docka ur sin ficka.
Predikaren! Det är Mizis docka... Ser du, hon
längtar efter sin lilla matmor; så hon bleknat... och
hon synes veta var Mizi finns, för hon ser alltid
uppåt himlen hur jag håller henne... Ser du...
hennes ögon följa stjärnorna som kompassnålen...
det är min kompass, den här, som alltid visar var
jag har himlen... Men hon skulle varit svartklädd
förstås efter hon har sorg, men vi var så fattiga...
Vet du varför vi alltid var utan pengar? Jo, därför att
Gud var ond på oss för våra synder. »De rättfärdige
lida ingen brist.»
DEN OKÄNDE.
Var lärde du det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
