Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En korsväg uppe i bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN OKÄNDE.
Numera, ja, det kan vi säga!
VÄRDINNAN till Damen.
Tänk att jag skulle få råka någon ändå, som jag
kunde få säga detta åt! Si den herrn är så tystlåten
så man har liksom respekt för honom i synnerhet
som han tycks ha en sorg... Men hans syster vill
jag säga, och han ska höra på’t - att från den
stunden han kom i huset fick jag välsignelse. Olyckorna
hade förföljt mig; jag hade ingen hyresgäst, min
enda ko hade dött, mannen var på alkoholhemmet
och barnen utan mat. Jag bad Gud att han skulle
sända mig hjälp från höjden - ty här nerifrån
väntade jag intet... Då kom denne man. - Utom det
att han gav mig dubbelt mot vad jag begärde, förde
han lycka med sig - och välsignat vart mitt hus!...
Gud välsigne er, gode herre!
DEN OKÄNDE reser sig upprörd.
Tyst kvinna, du hädar!
DAMEN.
Han tror icke! O Gud, han tror icke! - Se på
mig!
DEN OKÄNDE.
Nu, när jag ser dig, tror jag! - Hon välsignar
mig!... Och jag, den fördömde, har bragt
välsignelse med mig. Hur skall jag kunna tro det?...
Med mig, mig!
Faller ner vid bordet och gråter i händerna.
DAMEN.
Han gråter! Tårar, regn från himlen som mjukar
opp hälleberget, fallen på hans stenhjärta! - - -
Han gråter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
