Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vacker, boisserad matsal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN OKÄNDE.
Första? Jag har aldrig råkat Ingeborg förr, jag
har aldrig känt dig förr, du som sitter här i vårt hem.
Hem! ljuva ord! ljuva sak, som jag aldrig ägt förr.
Hem och maka! Du är min första, min enda, ty det
som var förr är icke mer till, lika litet som den timman
nyss förgick!
DAMEN.
Orfeus! Du har sjungit liv och skönhet i dessa
döda stenar! Sjung liv i mig också...
DEN OKÄNDE.
... Eurydike, som jag hämtat i underjorden! Jag
skall älska liv i dig, jag skall dikta dig, och nu skall
lyckan komma till oss, ty nu känna vi farorna, som
skola undvikas!
DAMEN.
Ja, farorna!... Så underbart härinne! Det är
som rummen stode fulla av osynliga gäster,
välkomnande oss! Goda andar, välsignande oss och vårt
hem!
DEN OKÄNDE.
Ljuslågorna stå stilla av andakt, blommorna tänka
... men likafullt...
DAMEN.
Tyst!... Därute vilar sommarnatten, varm och
mörk; stjärnorna hänga stora, tårfulla i granarne som
julljus ... detta är sällheten ! Håll fast honom!
DEN OKÄNDE i sina tankar.
Likafullt...
DAMEN.
Tyst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
