Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALICE.
Du har insett det!... Se på de stövlarna! Med dem skulle han trampat jorden platt, om han fått lov! Med dem har han trampat i andras åkrar och täppor, med dem har han trampat andra på tårna och mig på hjässan!... Slagbjörn, nu har du fått skottet!
KURT,
Han skulle vara komisk om han icke vore tragisk, och det finns drag av storhet i all hans småaktighet! Kan du inte säga ett enda gott ord om honom?
ALICE sätter sig.
Jo! Bara han inte hör det: ty om man säger ett uppmuntrande ord, blir han högfärdsgalen.
KURT.
Han hör ingenting, han har fått morfin!
ALICE.
Uppfödd i ett fattigt hem med många syskon, fick Edgar tidigt med lektioner understödja familjen, emedan fadren var en slarv eller ändå sämre. Det är nog hårt för en yngling att få försaka all ungdomens glädje och slava för en skara otacksamma barn, som han icke fött till världen. Jag var en liten flicka, då jag såg honom som yngling, utan överrock i vintern, vid tjugufem graders köld... hans små systrar hade doffelkappor... det var vackert, och jag beundrade honom, men fasade för hans fulhet. Är han icke ovanligt ful?
KURT.
Jo, och hans fulhet kan ha något vederstyggligt! Var gång jag var ovän med honom, märkte jag det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
