Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser - Genvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENVÄGAR 31
ödes tunga hand över sig och de sina, ville han
försöka varna:
- Har du sett på Tekla? frågade han modren
vid eftermiddagskaffet.
- Ja, hon växer till sig, sade modren.
- Jaa, men det är inte det, invände fadren. Hon
börjar på att ta förnäma låter. Det där hamnar i
helvete.
- Varför det? Tror du inte jag vakar över
henne? kastade modren fram, förnärmad av
miss-tanken.
- Ja, ser du, gumma, om hon hade utsikt att
bli väl gift, men det har hon inte. Och då är det
bättre stanna hederlig i sin ställning.
- Vad vet du om hennes gifte? Har kanske
inte fattigare flickor än hon blivit fina herrars fruar?
Mera kunde Tekla inte lyssna sig till, men det
var nog. Häxorna hade viskat i lady Macbeths öra
och lady Macbeth i modrens, så var utsädet nedlagt
i hjärnans alltid feta jord. De tysta tankarne inom
henne hade gått ut på rov och kommo nu hem igen,
mättade och starka till nya strövtåg.
Följande dagar, sedan Tekla fullständigt men
småningom tillfrisknat, och hon under tiden bevisat
modren, att det icke var passande, att en ung välklädd
flicka bar en matbur, emedan hon därigenom utsatte
sig för simpla karlars råheter på gatan, gick hon
likasom på trots sin middagsfärd över
Riddarhustorget förbi Rådhuset. På samma trottoar, där hon
fallit den svåra dagen, efter vilken hon blev sjuk,
möter hon den mörka ynglingen. Han hälsar kort,
likgiltig och går vidare.
Sedan hon gått ett stycke fram på Myntgatan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>