Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser - Genvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENVÄGAR 57
över sin och sin mans ställning, fann hon att hon
var hans gäldenär. Slutligen sade hon att hon inte
uthärdade sysslolösheten, hon ville ha någonting att
göra.
- Vänta bara, du får nog arbete, sade han. Hon
rodnade över denna anspelning, men bad dock att
få hjälpa honom.
- Nå, om du skulle skriva brev till mig, sade
han på skämt.
- Det kan jag visst, och om det så skulle vara
med tyska bokstäver.
- Skriver du tyska?
- Ja visst, det fick vi ju lära oss i skolan.
Därmed hade Tekla en provisorisk sysselsättning,
som gladde henne, men dock blott tillfälligtvis kom
till utförande.
I huset kom ofta hennes mans bror, som var
sekreterare i kammarkollegium. När han en dag ser
Teklas skrivprov, blir han förvånad över hennes
ovanliga färdighet och förklarar för henne, att om man
kunde skriva tysk stil, så förstode man också
gammalsvenska, och denna kunskap betalades väl i arkiven,
där inte många ägde den. Han frågade om hon inte
försöksvis ville övertaga några avskrifter av
handlingar från det sextonde århundradet. Naturligtvis
mot honorar.
Det ville hon mycket gärna. Hennes man
försökte göra invändningar, ty han var rädd att husets
ekonomi kunde lida av brist på tillsyn; men Tekla
bevisade för honom just motsatsen, ty inkomsterna
skulle växa genom hennes förtjänst. Saken var
därmed avgjord.
En morgon vandrar hon med sin portfölj till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
