Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser - Armageddon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMAGEDDON 159
överfölls han av en svindel, som nödgade honom att
resa sig på armbågarna.
Därpå började en omvandling av hans person,
vilken förtätades och sedan upplöstes som en metall
i syran, fälldes ut igen i en ny kombination; han
gick ner på varelseformernas skala och blev slutligen
ett vattendjur, som fördes omkring i en vätska, och
skyddad för stötar och tryck av de finaste hinnor, vilka
spände sig som ett tält i vackra veck på alla sidor.
Därmed slocknade han som ett ljus, somnade in i ett
varmt mörker och var icke mer.
Följande morgon, när tidvattnet steg, reste sig
en bölja, sträckte sig upp i stranden, lutade sig över
skalet av Fröjdkyss, tog honom i famn och drog
honom ut på djupet, där hans kropp sveptes av svala,
rena höljen och sjönk ...
När Fröjdkyss vaknade till medvetande, låg han
på en soffa i ett vackert rum med guldgula tapeter
och skulpterat tak; han hörde skrik, såg människor
röra sig, hanterande blodiga, rysliga ting. Han ägde
nog en känsla av välbefinnande, liksom befriad ur ett
trångt fängelse, rnen luften, han andades, var både
för skarp och för kvävande; andhämtningen var en
ansträngning, utandningen en njutning, som dock
upphörde mycket fort och framkallade en ny
ansträngning. Tröttnade han på detta arbetet, så tvangs han
av en hotande kvävning att fortsätta den mödosamma
processen.
När slutligen han märkte sig ligga i smuts, ville
han flytta sig ur läget, men lemmarna, som voro för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
