Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - En fristat under skräckregeringen (1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FRISTAT UNDER SKRÄCKREGERINGEN 211
utsläppt ur barnkammaren, utan verkligen hade vissa
åsikter, huru ungdomliga de än kunde vara, över livet.
Under danska kriget 64 hade man i de översta
klasserna en stående fond till inköp av krigstelegramerna,
vilka spikades på svarta tavlan och av lärarne med
stort nöje motsågos, då de därigenom ofta fingo
underrättelserna så tidigt som möjligt och kunde detta
mången gång ge anledning till diskurser som
inkräktade på lektionen, men lämnade läraren ett gott
tillfälle att komma i en mera personlig beröring med
sina lärjungar.
När representationsförslaget genomkämpade sina
sista stunder innan det blev lag, voro
meningsskiljaktig1-heterna och demonstrationerna så livliga och
uppträdena lika så stormiga som i en fransk
nationalförsamling. Ridderskapet och adeln hade talrika
representanter och ville öva våld på den demokratiska pluralitetenss
meningar. När inga skäl hjälpte, gjorde man som
andra stormakter, man glömde sig och - slogs, för
öppna fönster så att folksamling bildades på gatan och
polisen måste uppträda för att få fönsterna stängda.
När så frågan avgjorts, skolkade ridderskapet den
första dagen och kommo igen den andra utan att få
uppbära ett glåpord, ty det fanns också ett ridderskap
utan sköldar. Samma uppträden förnyades vid första
valen till andra kammaren. Man skrev av
tidningar-nes Stockholmslistor på svarta tavlan och efter någon
diskussion slogs man ånyo om vilka som skulle strykas.
Härmed fortfor man tills äntligen en morgon man fick
det nöjet att skriva den antagna listan Adlersparre
o. s. v., varav läraren tog sig anledning till någta
reflektioner över den nya riksdagsordningens fördelar
o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
