Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - Kapitalet och litteraturen (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kapitalet och litteraturen.
Herr Redaktör!
Som jag icke läser svenska tidningar sedan jag,
utdriven ur mitt lands litteratur, nödgats publicera
mina skrifter på danskt språk i Danmark, där man
erbjudit mig gästfrihet, har jag ändock genom brev
och rykten hört om att en agitation för åstadkommande
av ett s. k digtergage vore i verksamhet. Jag trodde
sålunda att det var meningen att till riksdagen
han-vända sig om anslag såsom man gjort i Norge åt
Björnson, Ibsen, Lie m. fi.
Jag må säga att denna tvångsbeskattning varit
mig motbjudande, och jag har icke förstått hur en
man som Björnson, vilken funnit det omoraliskt av
konungen att leva på vänsterns pangar, själv vill
mottaga tvångsskatt av rojalister och högermän.
Detta är lika omoraliskt, synes det mig, som när
Lutherska statskyrkans präster icke förakta att leva
på ateisters, katolikers och judars bekostnad.
Kiellandssaken framstod för mig såsom en löjlig
politisk »hyvel». Björnson hävdade digtergagets
förträffliga inflytande på litteraturen med påståendet att
de norska subventionerade författarne ännu aldrig
nedlåtit sig att gyckla. Men nu har Björnson gycklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
