Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - Vad är Ryssland? (1892)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
östromerska kejsarväldet, som själv var arvtagare till
den antika odlingen efter Roms förstöring av de
verkliga barbarerna goterna och vandalerna.
Låtom oss gå vidare några sekel. Vid slutet av
det femtonde har Ryssland ej, trots den mongoliska
invasionen, som aldrig var en formlig erövring, svikit
sin sändning.
Bysanz har fallit i spillror och västerns sista
förskansning är tagen med storm av turkarnes yxor.
Det är då Moskva träder i stället för Bysanz. Där
samlas en flock emigranter, som föra med sig skatterna
av den hellenska klassicitetens vetenskapliga,
konstnärliga och industriella odling.
Ivan III förmäld med en bysantinsk prinsessa
Sophia Palæologa, samlar omkring sig Roms och Greklands
statsmän, diplomater, ingenjörer, teologer och
konstnärer. Han träder i politisk förbindelse med
Venedig, Österrike, Ungern, påven. Han låter
utarbeta den allmänna landslagen, han tillsnör de alltför
lösa band som sammanhålla hans vida rikes delar
och därmed är Rysslands civilisatoriska roll för
framtiden avgjord.
Det är av detta skäl, om man utgår från denna
synpunkt, som man kan förvägra Karl XII äran av
att ha varit en förutseende statsman, då han förenade
sig med kristendomens fiende och offrade henne för
sin avund mot tsar Peter, ödeläggarens avund mot
ordnaren av ett rike, en synd mot historiens ande,
som också var Europas makters för var gång Ryssland
gjutit sitt blod i striden mot barbarerna.
Det som hindrat Rysslands assimilering med
Västeuropa, det är den religiösa skism som finnes mellan
den romerska och grekiska kyrkan. Och dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
