Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - Världshistoriens mystik (1903) - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen, och att lägga på minnet, är basreliefen
i Villa Borghese, »Hefaistos i sin smedja». Guden
själv är halv grek, halv romare; gesällen är gallern,
satyren, centauren; men längst ner till vänster sitter
en dvärg med spetshuva och helskägg, alldeles lik
våra tomtar eller dvärgar vi se i sagböckerna. Att
han smider på en hjälm väcker våra minnen om
dvärgasmiden, och att en lärpojke retas med honom
genom att rycka i luvan antyder att den lille kobolten
tillhör en ringaktad stam. Han är icke missbildad,
utan en fullt utvuxen man, som, om han reste på sig,
blott skulle nå gesällen till navlen. Eljes är han
icke olik den skyt från Krim, som är bekant från en
elektronvas.
Nog av, här finnas alla Europas stammar
samlade på Balkanhalvön, och de högsta typerna,
Alexander och Aristoteles, återgiva det finaste själslivets
alla drag, så att man icke längre tänker på
etnografiska spörsmål. Men varifrån de kommit, eller
om de alltid funnits där, det vet man icke. Man vet
icke heller varifrån Rom fått sitt första bildningsfrö,
som dock grott hos etruskerna. Från sabinerna fick
Rom dock sin Jupiter, sin Mars, lärer och penater.
Latinerna gåvo Saturnus, fältens, och Janus, hemmens
gud. Etruskerna hade en dyster religion med
människooffer; deras gravar liknade pyramider, deras
vaser jämföras med pelasgerns och den toskanska
pelaren är ej olik den doriska. De skrevo från höger
till vänster som semiterna och hade
duodecimalräkning. Deras språk var ett blandspråk och hopade
konsonanter eller utelämnade nästan alla vokalerna
som hebreiskan. Klytemnestra skrevs Klytmsta;
Alexander tecknades Elehnstre. Egendomliga gudar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
