- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 54. Efterslåtter : berättelser, dikter, artiklar /
406

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - Svenska akademien och Nobelpriset (1903) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

406 ARTIKLAR

Svenska akademien skulle vara »en förening av
Sveriges mest framstående Vitterhetsidkare utan
avseende å deras samhällsställning i övrigt».

Detta tyckes ju vara klart besked. Men hur
har man följt statuterna som man aldrig tröttnar att
citera som grundlag? Jo, i Svenska akademien sitta
nu: två riksarkivarier, en riksantikvarie, en
universitetsbibliotekarie, för övrigt professorer, biskopar och
en envoyé, av vilka ingen är vitter i ordets verkliga
betydelse, Av hela samlingen äro endast fyra
vitterlekare, men på lediga stunder. Ingen enda har skänkt
sitt liv odelat åt diktkonsten.

Varför historia sitta där? Förr var historien
äreminnet och räknades till vitterheten, men nu är
historien vetenskap, och därför skulle Annerstedt,
Odhner, Hildebrand och Hjärne sitta lugna i sin
V., historie- och antikvitetsakademi och icke tränga
sig in i föreningen för Sveriges mest framstående
Vitterhetsidkare (som äro utträngda därifrån). Varför
sitta biskoparna där? Emedan de äro andliga vältalare,
svarar man. Äro Billing, Rudin och Rundgren
vältalare, för det första? Är det vältalighet att skriva
ner ett tal, lära det utantill, och läsa det högt? För
det andra: vill ett så ömtåligt samvete som Rudins
räkna sin profetiska verksamhet under kategorien
vitterhet, och menar han att det Gudsord han
förkunnar skall höra under skönlitteratur och dömas på
samma dag som Anatole Francers »frivoliteter» eller
epikuréen Sully-Prudhomme’s »gudlösheter»? * (Att

* Sully-Prudhomme har översatt materialisten Lucretius’
De rerum natura och i förordet sagt sina tvivel om de högsta
tingen. Detta borde professor Rudin läsa, såvida han icke
läste det innan akademien gav Sully-Prudhomme priset för
vitterhet i »idealisk riktning».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 13 11:39:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/eftersl/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free