Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - Svenska akademien och Nobelpriset (1903) - II - III. Svar på invändningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA AKADEMIEN OCH NOBELPRISET 409
ådragit sig ansvar genom att öva mannamån och väld;
men genom fortsatta prisutdelningar i samma
riktning som de förra Nobelska, skall den ådraga vårt
land vanära. Alfred Nobels tanke var vacker, då
han ville ge vårt obemärkta fädernesland en hegemoni
inom litteratur; men han kände varken litteratur eller
akademi. Samtidens litteratur är romanen och dramat;
men ibland akademiens fyra vittra bisittare finns icke
en romanförfattare, icke en dramatiker. Aderton
illitterata rådmän, och icke en kompetent domare! Det
är icke domstol! Det är ingenting!
Svenska Dagbladet, 18. 9. 1903.
III.
Svar på invändningar.
När Gustav III 20 mars 1786 stiftade Svenska
akademien, stiftade han på samma dag vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien. Området för denna
senares verksamhet blev genom konungens egna
statuter begränsat till historia och arkeologi, medan på
Svenska akademien överfördes den egentliga
skaldekonstens vård.
Det är dock klara ord! Men varför sitta nu för
tiden historikerna i Svenska akademien? Så länge
historieskrivningen var äreminne, kunde man kanske
finna ett sken av berättigande att räkna den till
litteraturen, liksom man räknar Shakespeares historiska
dramer till litteratur; men sedan historien blivit
vetenskap, måste man kalla historikernas inträngande i
Svenska akademien för ett övergrepp eller olagligt
tilltag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
