Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar - H. C. Andersen (1905)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner.
»Bara en spelman» är ju en stor saga, och en av de
bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre
anses som ett fel!
Jag blev femtio år och kom till danska kusten.
Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus
med vinrankor på väggen; jag strövade omkring i
bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på
lånbiblioteket Andersens Eventyr.
Nu ska vi se, om de ha hållit sig!
De hade hållit sig! – Elddonet gav ännu gnistor,
pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär,
fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år
1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat
fram med sina ångvältar. Det var en stark karl!
Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och
då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall
för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också
kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett
underbarn, och hennes mormor var danska, från
Odense.
Andersen håller sig, och Andersen följer mig!
Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att
tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla Sagor av 1903
och se själv var jag har gått i lära!
Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe,
Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men
jag vill lika fullt underteckna denna intervju med
August Strindberg,
elev av H. C. Andersen.
Politiken, 2. 4. 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
