Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En barnsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I dag kunde han icke återfinna nöjet i sina förra
lekar; allting var dessutom förändrat, såg annorlunda
ut, hade förlorat sitt värde, och sannolikt var det
där, som hänt fadren, blivet en gränssten i bådas liv.
Här kände han sig instängd som ett lamm med en
varg, och han längtade bort till människor, vilka icke
brydde sig så mycket om honom utan lämnade
åtminstone hans tankar i fred. Och nu hade hans
längtan fått ett bestämt mål, dit bort på andra sidan
om sundet, där livet var ljusare.
När det led mot solnedgången, gick han åter till
stranden, där fadren stod med en kikare och spejade
oavlåtligen utåt till sjös i en viss riktning.
– Gå in och gör eld du! ropade han.
Torkel vände hastigt, men hann att se en röd
boj med vit flagga, just därute. – Det var en
vrakboj, och han förstod att skonaren låg där sjunken med
last och allt.
När potatisen var kokt, trädde lotsen in i boden.
Han åt länge utan att säga ett ord. Slutligen var
han färdig och då var det skumt.
– Gå och lägg dig du! befallde han. Jag ska
ut och jaga.
Och så gick han ut och tog yxa och dragg med
sig.
Senare hörde Torkel båten skjutas i sjön, årorna
dunka i tullarne, och det blev tyst.
Det blev en lång plågsam natt för gossen, och
han gick ofta ut i dörrn för att se utåt sjön. Ibland
tyckte han sig se en storbåt kryssa utåt bojen till.
Han anade visserligen att det skedde något olovligt,
men han visste ju ingenting, och han var egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
