- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 37. Fagervik och Skamsund. Ordalek och småkonst /
158

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som det endast fanns ett värdshus vid denna
tredje klassens badort, måste han sitta till bords med
sin landsman, som tillskrev honom förlusten av Lais,
och med Ilmarinen, som tagit en hög ton, emedan
han trodde vännen förlorad.

Därtill serverades ett slags urkokt svinmat, så
att man gick hungrig från bordet och hungrig hela
dan. Allting var förfalskat, till och med ölet, och
köttet hade värdens familj först kokt ur åt sig;
gästerna fingo muskeltrådarna och benen - alldeles
som man fodrar hundar.

Halvhätska blickar från den olycklige
landsmannen gjorde icke bordets inbillade njutning större.

Han hade varit där en vecka, utan att något från
hustrun i London låtit höra av sig. Livet på ön
hade i början såsom kontrast till Hamburgerhotellet
förefallit honom uthärdeligt, men när han en dag
vaknade upp och reflekterade över sitt läge, fann
han det rent infernaliskt.

Han hade fått en vindskammare med solen
brännande på plåtarne, som med en fots avstånd lågo
över hans huvud. För sexton år sedan hade han
som ungkarl lämnat sin blykammare fem trappor upp,
för att inträda som gift man i en våning. Sedan
hade bland hans skräckdrömmar varit den att han
tyckte sig krypa upp för de fem trapporna till sitt
gamla ungkarlsrum, där allt den ogifte mannens
elände och smuts väntade på honom. Nu var han på
vindskammaren igen och ungkarl, fastän gift. Det
var ju som ett straff efter mottagna varningar! Men
vad han brutit, det kunde han ej säga!

Därtill kom att hela trakten, där de bodde,
utgjordes av ljus, lös sand, som nu av högsommarsolen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/fagervik/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free