Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kvarlåtne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men han lämnade dem utan att säga adjö. Han
kunde icke arbeta.
- Minns du vår kamrat skådespelaren, som så
hastigt gick fram och vann det stora ryktet?
- Ja, Jag minns honom!
- Så kommer en dag, då han stod på scenen,
mitt i en roll, och liksom en blixt slår den tanken ner
över honom: tänk att jag skall stå här och ärna mig!
Och han föll ur rollen, och kom icke in i rollerna mer.
Han kunde icke illudera sig, på tio år; förgäts, och
lades åt sidan. Då kom nöden. Och jag hörde honom
en gång på ett kafé säga att det var bosch, konsten
och alltihop, men att han måste försöka »dupera om
sig» igen. Han lyckades för en kort tid, och då
skröt han med att han lyckats »dupera» publiken
igen. Men så släppte det åter i spärrhakarne och
uret gick ut med ett fasligt surrande. Om du visste
hur många artister som på vägen få upp ögonen och
förlora »tron på konsten», men, dömda att fortsätta,
slutligen öva hantverket för att leva. Det är tragedi!
Och alla som dryper av i förtid, utan att man förstår
varför. Ja, människoöden, säg mig deras gåta!
- Nåå, ditt öde då?
Främlingen reste sig.
- Mitt öde? Ja, att inte jag gått under, är
mig den största gåtan; ty jag hade alla betingelser
därtill! Jag har krupit in i samhällsoket, och krupit
ut igen, i flera omgångar, men kan aldrig försona
mig med livet. Jag dras me’t, det är allt!
- Och det säger du som fått allt?
- Ja!
- Hur vill ni då att vi skola anstränga oss att
vinna det ni föraktar, när ni fått det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
