Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt II (Ett stort rum hos Göran Persson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV 315
det här med Karin, som jag dock sökte hindra utan
att kunna det. Emellertid har jag insett att hon är
den enda som kan skänka konungen någon lycka
och frid, och därför är jag bliven Karins vän...
MODREN PERSSON.
Du blandar dig i för mycket, Göran, och du
bränner fingerna!
GÖRAN PERSSON.
Å nej!
MODREN PERSSON.
Lita icke på förstår...
GÖRAN PERSSON.
Jag litar på ingen annan än mig själv! Till att
bära krona är jag icke född, men till att härska; och
då jag endast kan få härska genom min konung,
är han min sol. När han går ned, slocknar jag, och
därmed väl!
MODREN PERSSON.
Tycker du om Erik?
GÖRAN PERSSON.
Ja och nej! Vi äro fastade vid varandra genom
osynliga band; det är som om vi voro födda i samma
kull och under en konstellation. Hans hat är mitt,
hans tycken äro mina, och sådant binder människor
vid varandra.
MODREN PERSSON.
Ja son, du går dina vägar; jag kan varken följa
dig eller hindra dig... Tyst, där är Agda!
AGDA
in med sin treåriga dotter.
God dag moster, god dag Göran!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
