Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första avdelningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONDELIV I EN FRANSK BY 53
att ungdomen lider av en intelligenssjuka, som
underblåses av skolan, och med vilken följer förakt för
jordarbetet, vilket yttrar sig i invandringen till
städerna. På de sista tio åren, säger han, ha 800,000
bondgossar och flickor övergivit jorden och dragit
in till städerna för att bli arbetare och tjänstehjon,
och därigenom ökat de arbetslösa och missnöjda
industriarbetarnes stora här och genom konkurrens
försämrat tjänstehjonens ställning samt anslutit sig
till de prostituerades och strejkandes skaror.
Faktum, eller att jorden övergives, kan ej
förnekas, men har Pére Charron rätt, då han
uteslutande tillskriver skolan och kasernen denna ledsamma
omständighet? Det finnes en lag för samhället, som
påminner bra mycket om lagen om vätskors strävan
till jämvikt i kommunicerande rör. Det finnes en
drift hos samhällsmänniskan att förbättra sin
ställning, att stiga på den sociala skalan, att arbeta sig
upp, som det också heter. Bondens son, som arbetar
åt fadern utan lön, känner sig ha en mindre
självständig ställning än tjänaren och dagsverkaren, vilken
dock har betalt och kan gå, när han vill. Sonen
är bunden, icke alltid med kärlekens band, och hans
person är verkligen ofri. För honom finnes icke
någon utsikt att bli sin egen förr än fadern dör, och
att med besparingar söka få gifta sig och komma
till sitt eget är ju omöjligt, då han ej äger kontanta
medel att spara på. Är det då underligt att han
går ut ur huset så fort han kan? Men vart skall
han gå? Fädernejorden är redan så styckad, att
han ej kan komma i besittning av ett arpent,
förr än de gamla levat slut, och att taga tjänst hos
en bonde är ju som att stiga ner från sin klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
