Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första avdelningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONDELIV I EN FRANSK BY 87
tyrer de fingo av Qambetta och andra landets högt
förtjänta män.
Klockan omkring 11 var allt slut. När jag lagt
mig, hörde jag i stället under mitt golv en förfärlig
kalabalik mellan komedianten och hans hustru.
Barnet skrek på sin höbädd, mannen var trött, nervös
och ville sova. Hustrun svarade med en teaterreplik.
Mannen tog upp en melodramdeklamation, som
erinrade om Polichinellsången. Hon hotade att gå med
barnet i floden. Han kastade fram ett äldre beslut
att skjuta sig. Och så en ensemble om de snåla
bönderna.
De snåla bönderna! I gamla och även nya
skildringar av franska bönder spelar alltid anklagelsen
om böndernas påstådda mest framträdande egenskap:
materialism. De ha inga högre intressen; de fika
bara efter penningen o. s. v. Nu är händelsen den,
att så länge penningen är omvandlade existensmedel,
så måste fikandet efter penningen vara något
berömvärt, alldenstund ju existensens första ändamål
skall vara uppehållandet av existensen. Och man
har även observerat, att de som fika efter äran väl
veta, att av äran, då den är vunnen, slå stora sköna
mynt. Men nu har kristendomen förklarat existensen
vara något lågt och fikandet efter himlen vara något
högt. Därav har man framkonstruerat att penningen
(= existensmedlet) är något lågt, vilket icke hindrat
sanna kristna präster, munkar och nunnor att i alla
tider strängt hålla på penningens samlande, ehuru
icke medelst eget arbete.
Anklagelsen mot bonden ,är något ogrundad. Han
har svårare att få penningen, emedan hans vara är
så lågt betalad, så högt beskattad, att han endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
