- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 20. Bland franska bönder /
182

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Autopsier och interviewer. - Sjunde kapitlet: Languedoc och Provence

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

182 BLAND FRANSKA BÖNDER

näsiga bönder med friare blickar, säkrare hållning.
Landsvägen blir straxt efter kritvit. En stor
två-hjulig vagn, dragen av tre vita hästar med kolossala
lokträn, släpar fram ett tjugotal män och kvinnor
med uppspända bjärt färgade paraplyn i solskenet.

Vid Capendu uppträder den första oliven, och
därmed äro vi inne i Medelhavsregionen. Marken
förlorar sin grönska, fikonträden bli höga och stå
fria mitt på de soliga fälten. Marken blir grå som
torkad lera. Tamarisker och cypresser komma allt
tätare, och den enda grönska, vid vilken ögat vilar,
är platanens. Oliverna upptaga nu hela fält, och
deras grågröna runda kronor teckna sig svagt mot
den färglösa marken. Härjade vinfält ligga öde; det
blir allt ödsligare; hagtornshäcken på banken, som
troget följt ända ifrån Nordsjön, har icke längre
motståndskraft mot söderns sol; han ser ut som ett
ris-håg och är dammig. Han tvinar allt mer, tills han
plötsligen utbytes mot en visserligen grå, men ändock
med löv försedd annan häck, som anses vara
lavendel (eller rosmarin).

Taken på städer och byar äro nu alldeles platta,
och skorstenarne, som krympt ihop, ju längre vi
kommit från norden, äro numera knappt skönjbara. Vad
skulle man också med eldstäder här i solens land?

Vi ränna nu med expressfart in i en öken, och
hava nalkats de blånande bergen. Men de äro icke
blåa på nära håll, de äro gråa, sterila och se ut som
leran i en bakugn. Inga levande växter, endast
kammar av döda tistlar, en knorvig stenek i buskform,
stora röda fläckar såsom av utsipprad järnoxidul,
stenrös. Men på sluttningarne av dessa kullar synas
spår av människohand, ty naturen har ej byggt dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/franbond/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free