Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra avdelningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AUTOPSIER OCH INTERVIEWER 189
krigsskatten, sedan fylloxeran började i Gärd 1866.*
Man ser sålunda att faran är allvarsam, ty det
vinodlande Frankrike är större än det icke vinodlande
och räknas från Loiremynningen till Meuse
(Ar-dennes).
Vem är nu fylloxeran (inclusive mildew,
svartrot m. fi.) och var har den kommit ifrån? Fylloxeran
är som bekant en 8 millimeter lång insekt av
bladlössens släkte, som dels förökar sig partenogenetiskt
(utan hanar genom Conception immaculée),
dels på vanligt sätt i laga ordning. Man påstår, att
den härstammar från Nordamerika. Men man är
icke enig i den punkten. Först år 1863 skall den
ha visat sig i Frankrike och England. Men den finns
numera mångenstädes i Tyskland, Ungern, Schweiz,
Portugal, på Corsica, Madeira, Sardinien, men värst
är den i Frankrike. Varför? För att ett skadedjur
eller en sjukdom skall kunna blomstra och trivas
fordras först fröet eller anlaget och sedan
gynnsamma omständigheter eller predisposition.
Frankrike vill gärna skylla båda sakerna på Amerika, men
låt vara att Amerika givit fröet, icke har det kunnat
giva mottagligheten, ty då skulle insekten bäst ha
trivts hemma. Nej, det var nog så, att Frankrike
genom urgammal odling fördärvat sin vinjord och
sina plantor, vilka på många platser stå där de stodo
under medeltiden. Marken är utsugen, vinstocken
är utlevad! Uti evad, det är det hårda ordet.
Jordmånen kan lätt förbättras, men man har icke
förbättrat den, utan visserligen påfört gödsel, men icke
förnyat förråden av mineralier. Nu skulle man med
* Dessa sista uppgifter hämtade ur Le Figaro, november
detta år (1886).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
