Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra avdelningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192 BLAND FRANSKA BÖNDER
Även en annan omständighet har bidragit till
franska vinkulturens undergång. Man tog nämligen,
när en er u fått rykte om sig och givit höga pris,
all odlingsbar sädesjord i grannskapet och lade den
i vin.
Det var svindel, ty druvan på kullen, som givit
namnet, fick låna sitt rykte åt den sämre i dalen,
där jorden ej passade.
Nog av, om Frankrike har tillräcklig kraft att
resa sig från vinkrisen får framtiden utvisa. Det är
dock icke sagt, att nyplantering hjälper, ty innan de
en och en halv millioner hektarerna äro nyplanterade,
har kanske Amerika hunnit uppdriva sin
vinproduktion i Kalifornien, som går med en svindlande fart
på jungfrujord, och ha då franska gommar hunnit
vänja sig vid amerikansk vinsmak, så är det kanske
för sent för Frankrike att stå upp igen. Men säkert
är det ej, ty den nation, som rest sig så många
gånger på själva branten, den kan nog stå sig sin
tid ut!
Från Gette börjar åter ilfärden mot norr först
i havskanten, sedan innanför Tétang de Vic. I
marken beta får, som äro målade röda och gröna på
ryggen, troligen för att bättre igenkännas i de höga
snåren. På åkern tröska hästar med vält på bara
fältet. Blå luzern och hagtornshäcken visa redan
vägen mot norden; gurklik bryonia kryper utmed
banvallen, omväxlande med verbena och vild fenkol.
Bortom Montpellier kommer grönskan igen i
lombardiska popplar, och talldungar av aleppotallens
förfinade ras. Frontignans och Lunels härjade vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>