Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har givit försmaken med simla och fastlagsris (fig. 28),
eller hetvägg och fetvägg. Passionspredikan på
onsdagar, Kristi pinas historia i morgonbönerna i skolan,
konfirmationsläsningarne på kyrksalen, de myckna
klockringningarna ge en anstrykning av dysterhet som
bjärt avsticker mot naturens ljusnande yttre. Ty nu
har det börjat våras; gatorna äro vanligen fria från
is och snö, lärkan har hörts på
Ladugårdsgärdet och bofinken har blåst
reveljen i Humlegården, ströet ryker
trädgårdarna, kyrkogårdarnas
nyklippta träd svälla i knopp, gamla
pilen på Skeppsholmen[1] har visat
sina silvergrå hängen, man börjar
måla ångbåtarna vid Skeppsbron, och
oljefärgen doftar i solskenet i kapp
med tjäran; blåsippor hava utbjudits
på Djurgårdsslätten, rädisor hava
uppträtt på Munkbron och Hötorget,
och stockholmarnas gamla
favoritblomma Hyacinthen blommar i
fönsterna. Marie Bebådelsedag har
skänkt en vilodag gratis åt många.
Skärtorsdagen har infallit med
generalrepetitioner på Skapelsen i
Riddarhussalen och senare i La Croix’s Salong.
Långfredagen ingår lång och dyster till det yttre, ehuru
inomhus icke alltid är så tyst som på gatan. Skapelsen
uppföres till förmån för Frimurarbarnhuset.
Påskaftonen firas inom den slutna familjekretsen med ägg,
vilka i somliga hus bruka förses med inskriptioner,
vanligen frågor och svar, vilka giva anledning till artiga
 |
| Fig. 28. Fastlagsris. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
