Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Gatmusik och folknöjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70 GAMLA STOCKHOLM
KAP. H.
Gatmusik och folknöjen.
Gatans toner och gatmusiken. - Marktschreier. - Förevisare.
Skogen har sina visor och fjället sina låtar, men
även gatan har sina toner; om de också icke äro av
samma omedelbara natur som de förra, hava de dock
delvis behovet såsom kompositör. Så är utan tvivel
förhållandet med brandvakts-och väktareropen.
Reglementet ålägger vakten att ropa; denne finner det
lättare att sjunga och därför sjunger han; möjligen
behöver han en längre tid på sig innan melodien
tränger fram och hinner stadga sig.
I Jakobs församling voro, som bekant, ända in
till senaste åren, tutningarne från tornet förbjudna,
och i deras ställe rop anbefallda. Melodien, om man
ens kan kalla den så, som härvid begagnades, hade
antagit den enklaste form och skulle nogast kunna
uttryckas så:
Vä k tår-rop från Jakobs kyrktorn.
Deri rör sig pä två toner, men ar i all sin enkelhet
ursprunglig eller komponerad av väktaren, och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
